Bakom initiativet stod kontraktsprosten Magnus Svederus och överdirektören Carl af Forsell från Yxe. De hade en idé som var både modig och framsynt: att grunda en sparbank i Nora.

Diskussionen den 4 maj hann inte avslutas innan aftonsången kallade – men veckan därpå, den 11 maj, återupptogs stämman. Och där togs beslutet: Nora skulle få sin egen sparbank.

Det dröjde ändå ett helt år innan de första medlen samlades in till en stiftelsefond. Men den 4 oktober 1835 var det officiellt – Nora Sparbank var grundad.

Den 6 december samma år öppnade banken för första gången – och hade sedan öppet på söndagsmorgnar i samband med gudstjänsten, något man fortsatte med i hela tre decennier. Räntan var 5 procent och taket för insättningar 100 riksdaler banco, och de allra första lånen beviljades mot borgen.

Lokaler? Nej, något eget hus hade banken inte. Istället hyrde man in sig hos handlaren och rådmannen Lars Erik Wedberg, på Storgatan 13. Och det var hans bokhållare, Carl Wilhelm Åwall, som tog hand om bankens räkenskaper.

Under det första verksamhetsåret sattes 1247 riksdaler banco in, fördelade på 133 konton. Åtta lån beviljades till en summa av 1458 riksdaler banco – och en rörelse började ta form.

En rörelse som vi är stolta över att få föra vidare än idag.