Hur påverkar ränteläget?
Färdigsänkt eller inte? Spekulationerna och resonemangen runt vad Riksbanken planerar härnäst är många. Hur påverkas egentligen marknad och individ? Swedbanks prognoschef Andreas Wallström och chefsstrateg Mattias Isakson delar med sig av sina tankar om läget.
Inflationskrisen är över och sedan våren 2024 har Riksbanken sänkt sin styrränta från 4 procent till nuvarande 2,25 procent. Riktningen framöver är mer osäker och Riksbanken står inför svåra avvägningar. Å ena sidan tycks den underliggande inflationen dröja sig kvar på en lite för hög nivå, vilket talar för att det inte blir några fler sänkningar. Å andra sidan utvecklas konjunkturen och arbetsmarknaden alltjämt svagt, vilket motiverar lägre räntor.
– I denna avvägning räknar vi med att Riksbanken har sänkt klart för denna gång och att vi därmed har nått räntebotten. Men osäkerheten är stor och om lågkonjunkturen dröjer sig kvar bör man inte utesluta räntesänkningar senare i år, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.
Hur påverkas boräntorna?
– Riksbanken styr övriga räntor på kortare löptider, inklusive de rörliga bolåneräntorna. De rörliga bolåneräntorna har fortsatt att sjunka och uppgick i genomsnitt i januari till 3,3 procent och eftersom Riksbanken ligger still framöver räknar vi med att också de rörliga bolåneräntorna ligger kvar på nuvarande nivåer. Vi har alltså nått botten på den rörliga bolåneräntan, säger Andreas Wallström.
De bundna bolåneräntorna styrs däremot inte av Riksbanken utan av obligationsräntor på längre löptider. Dessa påverkas i sin tur av ränteläget internationellt. I februari och inledningen av mars noterades en uppgång i obligationsräntor i Europa, inklusive Sverige. En förklaring till ränteuppgången i Europa är förväntningar om ökade upplåningsbehov till försvar och Ukraina-stöd. Därtill har förväntningarna på sänkningar från både ECB och Riksbanken minskat.
– Sammantaget räknar vi med att svenska långräntor kan stiga ytterligare något framöver, bland annat som en följd av att konjunkturen vänder upp men också som en följd av högre lånebehov i flera länder i Europa då försvarsförmågan stärks. Det innebär också en viss uppgång i bundna bolåneräntor.
Bör man välja rörlig eller bunden ränta nu?
Ser man strikt till våra ränteprognoser för 2025 och 2026 kommer det att vara lite mer fördelaktigt att välja rörlig ränta framför att binda, säger Andreas Wallström.
– Vi räknar med att den rörliga bolåneräntan ligger kvar på ca 3,3 procent framöver medan de bundna bolåneräntorna väntas ligga mellan 3,4 och 3,8 procent framöver. Men osäkerheten kring dessa prognoser är stor och det lämpar sig egentligen sällan att ge råd utifrån det makroekonomiska läget. I stället bör hushåll fatta beslut utifrån vilken förmåga och vilja de har att bära variationer i räntan. Om man sover bättre med bunden ränta är premien man betalar för att binda låg.
Hur påverkas de finansiella marknaderna?
Förväntningar på centralbankernas agerande har en betydande inverkan på finansmarknaderna och deras flöden. Under de senaste åren har det funnits perioder då aktiemarknadens riktning i princip enbart styrts av förändringar i förväntningarna på den amerikanska centralbanken, Fed, säger Mattias Isakson, chefsstrateg på Swedbank.
– Som tidigare nämnts verkar inflationskrisen nu vara över, och för aktiemarknadens utveckling har vi länge lyft fram den känsliga balansgången mellan räntesänkningar och konjunkturutveckling. Vi har efterlyst räntesänkningar där de behövs som mest, särskilt i Sverige och Europa, och i Sverige har detta verkligen infriats.
– Sveriges höga räntekänslighet slog hårt mot den svenska aktiemarknaden när räntorna steg, men nu ser vi tecken på att denna dynamik kan vändas till en fördel. Det är en av anledningarna till att vi föredrar svenska aktier framför utländska.
När oron för stigande räntor var som mest intensiv målades risken för en omfattande fastighetskris upp, med potentiell spridning till banksektorn. Detta fick utländska aktörer att dra ner sin exponering mot Sverige, vilket samtidigt försvagade kronan.
– Med en alltmer stabil återhämtning i svensk ekonomi, och särskilt med stöd till de mest räntekänsliga sektorerna, borde både den svenska börsen och kronan nu kunna få medvind, avslutar Mattias Isakson.
