Hoppa till huvudinnehåll

Nya 3:12-regler på gång – här är lagrådsremissen

Den 3 juni 2024 presenterade regeringen ett förslag som ska förenkla och förbättra de så kallade 3:12-reglerna, som styr beskattningen av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. Målet är bland annat att öka automatiseringen och minska antalet parametrar och beräkningsmoment.

Nu har lagrådsremissen offentliggjorts och planen är att, om det ekonomiska läget tillåter, inkludera förslaget i Budgetpropositionen i höst. De nya reglerna kan i så fall träda i kraft den 1 januari 2026.

Förenklad beräkning av gränsbelopp

Dagens regler ger delägare möjlighet att välja mellan förenklingsregeln (schablonregeln) och huvudregeln för att beräkna sitt gränsbelopp, det vill säga den del av utdelning eller kapitalvinst som beskattas med 20 procent. Förslaget innebär att förenklingsregeln och huvudregeln slås samman till en enda gemensam regel.

Grundbelopp: Enligt förslaget utgår man från ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2025) som fördelas på andelarna i företaget. Om en person äger andelar i flera företag och totalsumman överskrider fyra inkomstbasbelopp ska beloppet fördelas proportionerligt mellan företagen.

Löneunderlag: Till grundbeloppet kan en lönebaserad del läggas till. Denna del motsvarar liksom idag 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget (inklusive dotterbolag), men från denna summa dras ett löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2025) för varje delägare. Denna nya lösning ersätter det nuvarande lönekravet, vilket betyder att delägare inte längre behöver bevaka att de uppfyller lönekravet före årets slut.

Takbelopp för löneuttag: Precis som tidigare får det lönebaserade utrymmet inte överstiga 50 gånger den egna årslönen. Detta innebär att för att utnyttja det lönebaserade utrymmet till max krävs fortfarande att en viss lön tas ut.

Ägarandelskrav: Kravet på att man måste äga minst fyra procent av företaget för att få inkludera lönebaserat utrymme föreslås tas bort.

Förräntning och uppräkning

Enligt dagens regler får man räkna en ränta (statslåneräntan plus nio procent) på omkostnadsbeloppet när man använder huvudregeln för att beräkna gränsbeloppet. I det nya förslaget gäller denna förräntning endast för den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.

Vidare görs i nuläget en uppräkning av sparat utdelningsutrymme med statslåneräntan plus tre procent. Detta föreslås slopas i förslaget, eftersom utredningen menar att det ökade grundbeloppet kompenserar för den borttagna uppräkningen.

Oförändrade takbelopp för utdelning och kapitalvinst

I dag finns två separata takbelopp som begränsar hur mycket som kan beskattas som tjänsteinkomst snarare än kapitalinkomst. För utdelning är taket 90 inkomstbasbelopp (7 254 000 kronor för 2025) och för kapitalvinst 100 inkomstbasbelopp (8 060 000 kronor för 2025).

Utredningen föreslog att slå samman dessa tak till ett gemensamt takbelopp på 90 inkomstbasbelopp, men det förslaget finns inte med i lagrådsremissen. Det blir alltså två takbelopp även fortsättningsvis.

Förkortad karenstid för trädabolag

För så kallade trädabolag, och där det finns utomstående ägare, föreslår regeringen att karenstiderna sänks från fem till fyra år. Detta innebär bland annat att ett trädabolag nu bara behöver ”ligga i träda” i fyra år istället för fem. Enligt övergångsbestämmelsen ska 4 år tillämpas först på beskattningsår som påbörjas 31 december 2026. Det betyder att de som varit i träda från och med 2022 ska omfattas av den nya lydelsen. Aktivitet under 2021 ska därför inte ha någon betydelse.

Utomståenderegeln kvarstår

Utredningen lämnade kvalifikationsregler som utomståenderegeln i stort sett orörda, vilket innebär att praxis fortfarande kommer att avgöra storleken på det utomstående ägandet. Förslaget om att i lagtexten fastställa ett utomstående ägande på 30 procent finns inte med i lagrådsremissen.

Syskon räknas fortfarande som närstående

Ett annat förslag gällde att syskon (och syskons make eller barn) inte längre skulle räknas som närstående. Detta förslag är inte heller med i lagrådsremissen, vilket betyder att syskon fortfarande betraktas som närstående. Man kan således behöva ta hänsyn till syskons verksamhet i bedömningen av om aktieandelar är kvalificerade.

Sammanfattning

Lagrådsremissen om 3:12-reglerna innebär flera viktiga förändringar som kan få stor påverkan på bland annat fåmansföretag och deras ägare. Att förenklingsregeln och huvudregeln nu blir en gemensam modell, att lönekravet blir ett generellt avdrag samt att karenstiden kortas för trädabolag är några nyheter. Samtidigt behåller man dagens ordning med två takbelopp för utdelning och kapitalvinst samt räknar fortfarande syskon som närstående.

Förhoppningen är att processen fortsätter enligt plan och att de nya reglerna, om det ekonomiska läget tillåter, träder i kraft den 1 januari 2026.

Text: Helene Engman, skattejurist, Swedbank